Satsa vidare på CERBOF!

 

 

Satsa vidare på CERBOF! Avsätt ännu mera pengar till forskning inom energiområdet och utöka forskningsområdena! Förbättra marknadsföringen så att fler från näringslivet initierar forskningsprojekt!

Enno Abel och Bengt Wånggren, ordförande i CERBOFs båda beredningsgrupper, har klara idéer om framtiden för CERBOF.

Enno Abel, professor emeritus vid Chalmers, är ordförande i beredningsgruppen för Byggnaden som tekniskt energisystem och Bengt Wånggren, chef för teknisk utveckling inom Fastighetsägarna Sverige, basar för gruppen Beteende, processer och styrmedel. De tycker båda att den starka kopplingen till företag och praktisk verksamhet är den stora fördelen med CERBOF.

– Svensk byggforskning har legat illa till och CERBOF är ett sätt att se till att den lyfts inom energieffektivisering i bebyggelsen, säger Enno Abel. Tyvärr har byggforskningen hamnat i bakvattnet till följd av att Byggforskningsrådet lades ner och CERBOF är ett sätt att hjälpa upp detta.

Enno Abel
Foto: Sweco

  Bengt Wånggren

– Vi utgår från vad sektorn behöver och då fyller delfinansieringen från branschen en viktig funktion, säger Bengt Wånggren. Jag tycker det är väldigt bra med en stor insats från näringslivet. Om man inte hittar pengar inom branschen så är det fel projekt för CERBOF. Meningen med en hög andel är att sålla bort det som bara forskarna är intresserade av. Forskningsprojekten måste skapas i dialog med näringen.

Den starka kopplingen till näringslivet garanterar i viss mån att forskningen sker inom de områden där det verkligen finns behov av den och att resultaten kommer till användning inom rimlig tid.

CERBOF har betydelse både på kort och lång sikt. Att snabbt få fram resultat som är användbara har direkta effekter samtidigt som de långsiktigt lägger grunden för en starkt minskad energianvändning. Branschen utvecklas av projekten och blir långsiktigt bättre, menar Enno Abel och Bengt Wånggren.

Fram till år 2050 ska energianvändningen halveras. För att lyckas med detta måste stora insatser göras på det befintliga beståndet av lokaler och bostäder och i det sammanhanget är CERBOF-pengarna väl satsade.

– Det borde avsättas ännu mer pengar, säger Bengt Wånggren. Vi behöver många exempel på lyckade projekt som visar tekniken i full skala och att den fungerar.

Hittills har CERBOF genomfört fyra utlysningar. Efter hand har utlysningsområdena blivit bredare vilket Enno Abel och Bengt Wånggren ser som positivt. Vid fjärde utlysningen gjordes ansökningarna i två steg, vilket underlättar för de sökande som i första skedet inte behöver lägga ner ett så stort arbete på sin ansökan.

– Jag är väldigt nöjd med denna form som jag tror kan öka antalet ansökningar, säger Enno Abel. Jag hade gärna sett att vi haft dubbelt antal mot vad vi tidigare haft.

Han tycker att kvalitén på ansökningarna hittills har varit god. Samtliga i beredningsgruppen betygsätter varje ansökan och vid föredragningen motiverar var och en sin bedömning vilket leder fram till ett betygsgenomsnitt.

– Arbetssättet är mycket konstruktivt. De olika kompetenser som är företrädda i gruppen ger bra diskussioner och bedömningsgrunder. Vi har varit ganska tuffa med kvalitetskraven.

– Min grupp, som behandlar de mjukare forskningsfrågorna, har fått ganska få och inte heller så bra ansökningar, säger Bengt Wånggren. Det hänger antagligen samman med att det finns få forskargrupper, som arbetar brett och multidisciplinärt. Man är mer van vid att ägna sig åt tekniska lösningar. Vid den senaste utlysningen hittade vi inte tillräckligt antal projekt för att fylla den ram vi hade.

För båda beredningsgrupperna har majoriteten av ansökningarna kommit från akademin även om antalet ansökningar från företagen ökade väsentligt i utlysning 3 och 4, i genomsnitt kommer 40 % av ansökningarna från företag. Bengt Wånggren hade gärna sett fler ansökningar från företag och konsultgrupper medan Enno Abel inte tycker att det har så stor betydelse vem som står bakom en ansökan; det viktiga är att det finns samverkan mellan forskare och praktiker.

Med tanke på att energianvändningen ska minskas med tjugo procent till år 2020 och med femtio procent till 2050 så finns det hur mycket som helst att forska kring, tycker beredningsgruppernas ordförande. Enno Abel framhåller särskilt miljonprogramområdena, där det behövs fler forskningsprojekt än de som redan pågår.

– Nya metoder för tilläggsisolering behöver testas för att säkerställa att de är beständiga på lång sikt. Det är oerhört viktigt med forskningsprojekt som leder fram till fullgoda insatser; forskning, som visar hur man inte får göra, är lika värdefull som forskning som visar hur man ska göra.

Ett annat område där det behövs ytterligare forskning gäller ventilation med värmeåtervinning i miljonprogramhusen. CERBOF skulle även kunna rikta in sig på långtidskonsekvenserna av att bygga hus med mycket glas.

Bengt Wånggren tycker att CERBOF borde satsa på forskning som analyserar varför fastighetsägare inte tar till vara de möjligheter till lönsamma sparåtgärder som finns. Vad är det som hindrar dem? Hur kan implementeringen av nya resultat och tekniker bli bättre?

– Nyckeln till framgång är att använda de möjligheter som finns. En av de viktigaste frågorna de närmaste åren är hur vi ska minska gapet mellan vad som är möjligt och vad som görs inom energieffektivisering i det befintliga beståndet.

Ett annat viktigt forskningsområde är att utveckla effektiva, tysta, säkra och underhållsfria vindkraftverk och solfångare som kan producera el och värme i direkt anslutning till en fastighet och som lätt kan kopplas till elnätet.

Enno Abels och Bengt Wånggrens råd till dem som ska söka projektmedel är att göra en enkel, koncis och kortfattad ansökan där man tydligt talar om vad man ska göra och räknar med att komma fram till. Dessutom bör man tala om vad forskningsresultaten kan leda till.

– Det räcker inte att vara entusiastisk, säger Enno Abel. Man måste göra en bedömning av vilken potential projektet har. Men den sökande behöver inte ägna för mycket tid och utrymme åt att beskriva hur viktigt projektet är – det kan bedömningsgruppen själv avgöra.

– Vi får många ansökningar med projektidéer men de är inte förankrade i branschen, säger Bengt Wånggren. Det viktigaste för oss är att det finns företag som tycker att projektet är viktigt och som är bredda att finansiera det. Man ska inte hänvisa till att finansieringsfrågan löses senare. Det vore bra om BIC/CERBOF kan hjälpa till med att knyta samman praktiker med forskare och viceversa.

Bengt Wånggren och Enno Abel ser gärna en fortsättning av CERBOF i en andra etapp. Wånggren tycker att man i stort sett kan fortsätta som hittills med en skillnad – marknadsföringen till näringslivet måste bli bättre!

– Det behövs en kampanj riktad till näringslivet där CERBOF och resultaten marknadsförs och där vi berättar hur ansökningsförfarandet går till.

Enno Abel tycker att tvåstegsförfarandet när det gäller ansökningarna bör fortsätta men han ser helst att de finansiella kraven ändras.

– Personligen tycker jag att det är för tuffa krav på samfinansiering. Många inom främst akademi har svårt att själva ordna 60 procents finansiering.

Han kan tänka sig en lösning med tre slags forskningsprojekt. De med nära praktisk tillämpning kan ha kvar 40-60-uppdelningen men projekt som har mindre av praktisk tillämpning kan exempelvis ha 50-50 eller 60-40-uppdelning.

  Utlysningen

  Beviljade ansökningar

Göran Nilsson